”Det är sverigedemokraternas väljarframgångar som skrämmer”
2007-11-28
På DNs hemsida kan vi idag läsa en artikel om Göran Johanssons (Socialdemokrat, Göteborg) uttalande/förslag om att slänga ut alla de flyktingar som smugglats in till Sverige för att få chansen att söka asyl. Medans Ilmar Reepalus (Socialdemokrat, Malmö) lägger fram ett förslag om att flyktingar istället bör söka asyl på Svenska ambassader i utlandet. (I Sverige idag går endast att söka asyl när du befinner dig innanför landes gränser).
Mannen bakom artikel, Henrik Brors, har en teori om att det är väljarframgångarna hos de ”invandringsfientliga SverigeDemokraterna” som väcker invandringsfrågan till liv. Brors väljer att tolka Johansson och Reepalus starka uttalande som bevis på frustration och räddsla, då SDs väljar siffor ökar, och har funnit stort stöd bland exempelvis industriarbetare. SD framgångar bidrar till oro, och enligt Brors tolkning, är uttalandena gjorda utav Johansson och Reepalus ett försök att locka/vinna tillbaka väljare. De stora partierna i Sverige kämpar idag enligt Brors, för att förhindra att SD når riksdagen i nästa val (2010).
Under flera år har Ilmar Reepalus och Göran Johansson bett om nationell hjälp att minska pressen på deras respektive kummuner, då många asylsökande bostätter sig där (Malmö, Göteborg). Dåvarande migrationsminister Mona Sahlin nekade till detta. Idag vill även Socialdemokraterna öka lagstiffningen om bostättningen av asylsökande i Sverige.
Av de jag läste utav Borgs åsikter kring detta ämne så ställer jag mig bakom hans teorier angående att det är räddsla och fruktan till att förlora väljare som tvingar fram tidigare nämnda uttalande. Likväl situationen med FI (Feministiskt Insiativ) för några år sedan, då Vänsterpartiet plötsligt fick ett brinnande intresse för kvinnans rätt i Samhället, tror jag att de stora partierna idag kommer att ta en allt stor del av invandrarpolitiken.
Är det så att de mindre partierna i Sverige aldrig riktigt hinner få en ärlig chans? Då de dominernade parterna genast tar del av dem område som väcker intresse hos väljarna? Tror ni att Göran Johansson och Ilmar Reepalus gjorde sina uttalanden i desperation? Vad tror ni om SDs chanser vid nästa valtillfälle?
Artikeln finner ni här.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=719699
onsdag 28 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
SD kommer garanterat sitta i riksdagen 2010. Frågan är inte om utan hur många procent
Vidare är det självklart att små partier har mycket svårare än de större partierna att nå fram. Ett hinder är självklart 4%-spärren. Dock så är det absolut största hindret massmedia. För om massmedia inte ger partiet uppmärksamhet är det komplett omöjligt att etablera sig.
Om vi tittar specifikt på SD så finns det väldigt många problem partiet har råkat ut för.
Man blir alltid kategoriskt i media utsatt för "etiketter". Dvs. "främlingsfientliga", "rasistiska" osv. Alltså blir partiet kategoriskt negativt porträtterade i media och folk får därmed inte bilda en uppfattning själv.
Sen finns ju våldsbiten. SD har i flera år blivit utsatta för överfall, misshandel och andra grundlagsvidriga brott av den s.k. "autonoma vänstern" eller de "anti-facistiska" grupperingarna i samhället. Sverigedemokrater har slagits blodiga, fått sina hem och ägodelar vandaliserade, mottagit hot mot sig själv och mot sin familj utan att det politiska etablissamanget tagit avstånd. Inte förräns nu när SD verkligen börjat växa har man i vissa kretsar börjat ta avstånd från våldet.
Sen finns det ju självklart alla SDare som blivit sparkade från sina jobb och blivit uteslutna ur sina fackföreningar pga. sina åsikter. Rickard Jomshof är ett exempel. Han var enligt eleverna på sin skola en jättebra lärare som aldrig visade sin politiska tillhörighet i klassrummen men ändå blev sparkad pga. sina åsikter.
Det finns hundratals andra exempel till men jag tror ni fattar poängen. Är Sverige en verklig demokrati? Nej, självklart inte. Snarare en "demokratur" eller en skendemokrati. Små partier som är kritiska i mot det mångkulturella samhället eller mot något annat känsligt blir aktivt motarbetade i hela samhället. Bland annat genom de metoderna jag nämnde ovan men även genom "social utfrysning". Dvs. om du t.ex. bekänner dig till SD öppet kan du i vissa kretsar bli stämplad som rasist och då får du inte vara med och leka med gruppen längre. Då är du helt plötsligt en "ond" människa.
En sista kommentar angående blogginläggets titel: ”Det är sverigedemokraternas väljarframgångar som skrämmer”
Jag kan ju säga så här att om SDs valframgångar skrämmer etablissemanget så blir jag helt skräckslagen att se vad de etablerade partierna har gjort och håller på med att göra mot Sverige. Vem är extrem? Jag röstar på de sju riksdagspartierna...
Jag kan ärligt talat säga att jag inte förstår vad Carlsens kommentar hade med inlägget att göra. Tycka vad man vill om SD men jag tror verkligen att deras väljarframgångar är en stor del i politikers agerande.
Så fort ett mindre parti med åsikter som kan tolkas som annorlunda eller "extrema" visar framfötterna och får väljare med sig, så blir övriga, riksdagspartier nervösa. Det finns ju alltid en risk att de får så stort grepp om väljarna att de kommer in i riksdagen och att deras extrema åsikter får grogrund.
Partier, framförallt i valtider, måste se till alla aspekter och vara så heltäckande som möjligt. Så kommer det ett litet parti som är nischat på en viss fråga eller några frågor är det extremt viktigt för övriga partier att se till sitt eget hus. Täcker de frågorna som de små nischade partierna tar upp?
Skicka en kommentar