Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt, FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon, Iraks premiärminister Nuri Maliki var alla med under Irakkonferensen där världens stora ledare alla talade för en ökad stabilitet i Irak.
Condoleezza Rice (USA:s utrikesminister) uttryckte en vädjan till världens ekonomiska makthavare att avskriva Iraks skulder. Irak är ett av världens länder med skulder upp över öronen och Rice och den sammes regeringen var med att starta det krig som hittills har kostat minst 90 000 irakiers liv enligt den senaste så kallade body counten.
Borde inte USA känna en viss del i den skuld som olika länder nu innehar gentemot Irak och borde inte de då betala en del av summan? Det skulle kunna ses som ett sätt att be om ursäkt till den Irakiska regeringen, Rice sa i sitt uttalande:
"- Bulgarien, Serbien, Bosnien, Slovenien och Ryssland har gjort rejäla avskrivningar på landets skuld från Saddam-eran. Vi manar länder som ännu inte gjort så att följa deras exempel." (se länken till artikel i DN).
Orättvisan är också något att ta in i beräkningarna, det är många länder som inte kan ta sig ur sina skulder, Irak är bara ett exempel. Varför ska då Irak prioriteras och inte Sudan eller något annat fattigt land?
USA startade det här kriget, först för att de "trodde" att Irak låg bakom attacken mot world trade center, sen för att stoppa terrorismen och enligt mig är det inte deras krig. Dock anser jag att de ska ta sitt ansvar och hjälpa till att på fredlig väg bygga upp Irak till ett fungerande land.
torsdag 29 maj 2008
fredag 23 maj 2008
Åldersgräns på adoption?
En kvinna i Vellinge kommun nekades adoption på grund av sin ålder, hon var då 43 år gammal, och kommunen har en åldersgräns på 42 år. Året därpå, kvinnan var då 44 år gammal, överklagade hon beslutet och det gick till länsrätten, som gav henne rätt. Kommunen överklagade då till kammarrätten men även där fick kvinnan rätt eftersom de ansåg henne ha goda levnadsförhållanden och god ekonomi och då hade hennes ålder ingen betydelse.
Ska åldern spela störst roll när man ska adoptera eller ska man istället gå efter de ekonomiska förutsättningarna?
Det finns ingen lag som säger att man inte får bli gravid när man är över 42 år, ska det då spela någon roll hur gammal man är när man adopterar? Åldersgränserna för adoption är omdebatterade men gränsen ligger mellan ungefär 25 och 45 år. Ska man få adoptera när man är 25 år och kanske inte kan ge sitt barn de bästa av förutsättningar, eller ska man istället adoptera när man är 45 år och har förutsättningarna men kanske inte alltid orken?
Bör man inte istället bedöma personen i sig och inte utgå från ålder och ekonomiska förutsättningar? Kan inte en person som är över 45 år älska ett barn lika mycket som en person som är 30? Det viktigaste bör väl vara att barnet får en säker och kärleksfull framtid?
tisdag 20 maj 2008
Innan 2012 dubblar Japan sitt bistånd till Afrika
Innan 2012 ska Japan ha dubblat sitt bistånd till Afrika, det uppger den japanska regeringen.
När detta är genomfört kommer Japan att alléna bidra med cirka elva miljarder kronor varje år.
Pengarna ska gå till att fröhindra uppkomsten av olika sjukdomar samt att minska fattigdomen i världen.
Japan har under en längre tid varit intresserade av att vara en av de konstanta delarna i FN:s säkerhetsråd. Biståndet skulle kunna vara en hjälp på traven så tanken med biståndet är inte enbart godhjärtade.
Afrika är dessutom en av de kontinenter med ofantliga mängder råvaror och bistånd är även till för att skapa bättre kontakter i området.
George W Bush, USA:s president, har tidigare sagt att Japan skulle vara ett bra val om säkerhetsrådet skulle få ytterligare en permanent plats utöver: Frankrike, Kina, USA, Ryssland och Storbritannien.
Mycket kan sägas om uppsåtet från Japans sida, men det går inte att förneka att 11 miljarder/år skulle kunna göra väldigt mycket för de fattigaste områdena.
Allting handlar i princip om politik idag, från riksdagen till OS, så att Japan gör det här inte enbart för att de är snälla och goda människor, kan inte ses som något nytt. Solidaritet är ett vackert ord, men i världen idag har det inget att sätta emot politisk makt.
Japan är dessutom en ekonomisk supermakt, under 1990-talet var det det näst rikaste landet i världen, efter USA, det känns väl ganska logiskt att om ytterligare ett land ska väljas in i bland konstanterna i säkerhetsrådet så bör det rimligtvis vara Japan.
När detta är genomfört kommer Japan att alléna bidra med cirka elva miljarder kronor varje år.
Pengarna ska gå till att fröhindra uppkomsten av olika sjukdomar samt att minska fattigdomen i världen.
Japan har under en längre tid varit intresserade av att vara en av de konstanta delarna i FN:s säkerhetsråd. Biståndet skulle kunna vara en hjälp på traven så tanken med biståndet är inte enbart godhjärtade.
Afrika är dessutom en av de kontinenter med ofantliga mängder råvaror och bistånd är även till för att skapa bättre kontakter i området.
George W Bush, USA:s president, har tidigare sagt att Japan skulle vara ett bra val om säkerhetsrådet skulle få ytterligare en permanent plats utöver: Frankrike, Kina, USA, Ryssland och Storbritannien.
Mycket kan sägas om uppsåtet från Japans sida, men det går inte att förneka att 11 miljarder/år skulle kunna göra väldigt mycket för de fattigaste områdena.
Allting handlar i princip om politik idag, från riksdagen till OS, så att Japan gör det här inte enbart för att de är snälla och goda människor, kan inte ses som något nytt. Solidaritet är ett vackert ord, men i världen idag har det inget att sätta emot politisk makt.
Japan är dessutom en ekonomisk supermakt, under 1990-talet var det det näst rikaste landet i världen, efter USA, det känns väl ganska logiskt att om ytterligare ett land ska väljas in i bland konstanterna i säkerhetsrådet så bör det rimligtvis vara Japan.
onsdag 16 april 2008
”Kvinna hittad död i bajs och sopor”
- Så löd aftonbladets ena rubrik den 16 april 2008 -
Artikeln handlar om en 90 årig kvinna som under helgen hade hittats död av polisen,
liggandes i sin egen avföring, i sin bostad i Bengtsfors.
Polisen beskriver hemmet som ”miserabelt”, det fanns inget tillgängligt vatten till huset,
Polisen beskriver hemmet som ”miserabelt”, det fanns inget tillgängligt vatten till huset,
det värmdes upp av en trasig vedspis som rykte in, väggarna i köket var täckta av sot och
avföring låg i hinkar i ett hörn av köket.
Polisen, Monica Lindberg, tillförordnad utredningschef i Dalsland anser att socialtjänsten
borde ha ingripit trots att den 90 åriga kvinnan nekat till hjälp.
Bo Wallin, ordförande i socialnämnden i Bengtsfors menar att eftersom att kvinnan nekat
till hjälp och bara släppte in ett fåtal personer i huset så kunde de inte göra något åt situationen.
En fråga som ställs i artikeln till socialnämnden var om dem hade varit inne i huset under tiden då
den 90 åriga kvinnan var vid liv? Svaret var nej.
Polisen har nu valt att anmäla socialtjänsten till justitieombudsmannen (JO) och de har även skickat en anmälan till socialstyrelsen och länsstyrelsen.
Hur ska kommuner gå tillväga med sådana här fall? Ska de äldre kunna neka vård/hjälp?
Hur ska man kunna förebygga att detta händer i framtiden?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
